Hylla
Personnamn
Titel och upphov Vuovddesáme : skogssamer i Flakaberg
Utgivning, distribution etc. [Vulkan], [Stockholm] : [2022]
©2022
DDC klassifikationskod (Dewey Decimal Classification)
SAB klassifikationskod
Annan klassifikationskod
Fysisk beskrivning 189 sidor illustrationer 22 cm
Anmärkning: Innehållsbeskrivning, sammanfattning Från att ha varit "de bästa" - enligt prästen Petrus Læstadius 1827 - blev skogssamer na kallade "onyttiga dagdrivare" knappt hundra år senare. Vad hände? Statsmakterna ville ta kontroll över naturresurserna i norr. Skogssamer na och deras renar var i vägen för nybyggare, skogsbruk och gruvor. I den här släktberättelsen finns avsnitt på svenska och lulesamiska om svensk samepolitik med rasbiologi och fråntagande av äganderätten till lappskatteland, men också om de samiska rättighetskämparna Elsa Laula och Karin Stenberg. Skogssamer na Nils »Massa« Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Pehrsdotter Saivitz blev de första hemmansägarna 1836 i Flakaberg, Råneå socken. De fick fem barn. Här finns vittnesmål om föräldralösa barn, nåjden Erik Sigga, Hatta-gubben och hans miniatyrrenar, lulesamiska språkmästare, heliga sjöar och silverskatter.
Anmärkning: Språk Parallelltext på svenska och lulesamiska
Term
Geografiskt namn
Genre/Form
Personnamn
ISBN
*00005908cam a22010577i 4500
*00119809
*00520230322105318.0
*008230322s2022 sw |||||||||||000 0|swe|c
*020 $a9789189702943$qinbunden
*035 $a(SE-LIBR)ct23lkvq959f494g
*041 $aswe$asmj
*08204$a948.0049457$223/swe
*084 $aKcs$2kssb/8 (machine generated)
*1001 $aAndersson, Kerstin,$d1963-$4aut$0https://libris.kb.se/p5dbxg2rm0ghwh99#it
*24510$aVuovddesáme :$bskogssamer i Flakaberg /$cKerstin Andersson ; översättning lulesamiska: Per-Eric Kuoljok.
*264 1$a[Stockholm] :$b[Vulkan],$c[2022]
*264 4$c©2022
*300 $a189 sidor$billustrationer$c22 cm
*336 $atext$btxt$2rdacontent
*337 $aunmediated$bn$2rdamedia
*338 $avolume$bnc$2rdacarrier
*520 $aFrån att ha varit "de bästa" - enligt prästen Petrus Læstadius 1827 - blev skogssamer na kallade "onyttiga dagdrivare" knappt hundra år senare. Vad hände? Statsmakterna ville ta kontroll över naturresurserna i norr. Skogssamer na och deras renar var i vägen för nybyggare, skogsbruk och gruvor. I den här släktberättelsen finns avsnitt på svenska och lulesamiska om svensk samepolitik med rasbiologi och fråntagande av äganderätten till lappskatteland, men också om de samiska rättighetskämparna Elsa Laula och Karin Stenberg. Skogssamer na Nils »Massa« Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Pehrsdotter Saivitz blev de första hemmansägarna 1836 i Flakaberg, Råneå socken. De fick fem barn. Här finns vittnesmål om föräldralösa barn, nåjden Erik Sigga, Hatta-gubben och hans miniatyrrenar, lulesamiska språkmästare, heliga sjöar och silverskatter.
*546 $aParallelltext på svenska och lulesamiska
*650 7$aSkogssamer $0https://id.kb.se/term/sao/Skogssamer $2sao
*650 7$aSamepolitik$0https://id.kb.se/term/sao/Samepolitik$2sao
*650 7$aRasbiologi$0https://id.kb.se/term/sao/Rasbiologi$2sao
*650 7$aNaturresurser$0https://id.kb.se/term/sao/Naturresurser$2sao
*650 0$aEugenics
*650 0$aNatural resources
*650 $asamer
*651 7$aSverige$zLappland$zFlakaberg$2sao
*651 $aSjokksjokk
*651 $aGällivare socken
*651 $aSverige$zLappland$zSádek
*655 7$aSläktberättelser$0https://id.kb.se/term/saogf/Sl%C3%A4ktber%C3%A4ttelser$2saogf
*7001 $aKuoljok, Per-Eric$4trl
*852 $bSam$h948.004 9457$lAndersson
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.